Stabilt!

Har berättat för föredetta sambon om min prekära situation.
Han var kool som en gurka, som vanligt, och tar allt så jävla bra.
Precis som vår separation. Sköter allt så himla snyggt och städat.
Va' jobbigt det är med människor som inte freakar ut eller överreagerar!

Egentligen beundrar och respekterar jag honom så otroligt mycket för att han gör mitt liv så mycket mindre komplicerat genom att bete sig som en vettig människa.
Det är inte det att det är oväntat från hans håll utan bara att jag inte förväntar mig det av någon. Någonsin.
Han är så lugn och stabil och allt vad lilla fröken M behöver.
TACK!
(nä, han läser inte den här)