onsdag, december 30

Men Tjeckien, då!

Vad hittar ni på för dumheter?
Tillåta tunga droger?
Vad i hela världen tror ni er vinna på ett så galet tilltag?

Fy skäms!!

Nya karaktärsdrag etablerar sig

Latheten och snålheten heter de.
De växer sig starkare och tydligare för varje dag.
Det värsta är nog att jag inte riktigt har något emot dem.
De känns bekanta och bekväma och passar in fint i mitt mediokra liv.

Den här bloggen har aldrig varit en kontaktannons. Det torde vara överbevisat vid det här laget.

Det är tur att jag inte har hållit andan i väntan på läkarens besked om svaret på fostervattenprovet jag gjorde förra veckan, för då hade jag varit stendöd vid det här laget.
Fortfarande inget besked.
Suck!
Ja, ja. Jag får väl vänta till nästa år med att få reda på hur många kromosomer lilla Yoda har.
Och om det är en snopp eller snippa som växer och gör små bubbliga kullerbyttor i mig.

Nu är det dag att hämta mer ved och jaga upp värmen i mitt kalla hus.
I morse var det 17 minus ute och 14 plus inne.
Brrr!
Verkligen dags att investera i fler snålelement, men jag har lyckats få ner elpriset med 14 öre per enhet.
Är ganska nöjd med mig själv :-)

tisdag, december 29

Quilla Simplex

"En oral lösning vid tillfällig kortvarig hosta med segt slem" enligt etiketten. Sockerfri minsann.

Jag kallar den för Gudars nektar!

Smakar salmiak, saltlakrits. Mmmm!
Svårt att låta bli att överdosera.

Efter morgonens hostattack som slutade med att jag kräktes slem (hade inte lyckats äta frukost ännu) så insåg jag att det var dags för en dos och svängde förbi apoteket med min fina hyrbil (ingår i försäkringen *halleluja*) som jag för fram på vägarna som om den var gjord av äggskal.

Det är tur att den finns för vuxna också. Hade ni också den när ni var barn?
Men var tog barnalbyl vägen? Man fick en halv tablett i en tesked med vatten, och den löstes upp nästan helt så att det inte skulle vara problem med att svälja, och den smakade hallon.
Minns ni?

söndag, december 27

Då var det avklarat

Puh!
Intensiv och lat vecka. Inte samtidigt men bitvis.
Veckan i siffror och bokstavsordning:
Ambulanstur: 1
Bilkrock: 1 (vi får se om xsarah överlever)
Choklad: måttligt
Fostervattensprov: 1
Förkylning med borttappad röst: 1
Födelsedag: 1
Glögg: 1 (alkoholfri)
Hopp för mänskligheten: 10% (så många stannade och erbjöd hjälp efter olyckan)
Julgransköp: 1
Julklappar: tillräckligt
Julskinkesmak: 2
Könsord: färre än vanligt
Lutfisk: 0
Sex: 0
Silltrug: 1
Skador: 0
Sprutor: 5 (glömde 2!)
TV: överdos
Vänner Värda-sin-vikt-i-guld: tillräckligt många :-) Ni är underbara!
Äggtoddy: 0

fredag, december 18

Om en vecka

...fyller jag år.

Vet inte vilket som är värst...


Att fylla år på juldagen


eller att fylla 38...








Ingen vidare kombination i vilket fall som helst.

torsdag, december 17

Varje morgon

.. den här veckan har jag vaknat med Lalehs härliga låt "Bjurö klubb" i huvudet.

Ett så härligt sätt att vakna på :-)

Jag vill ju inte vara snål, så jag delar naturligtvis med mig.

Enjoy!

Vänner

Åh, ni underbara vänner!!!
Det är så härligt att ni finns och ni gör verkligen att jag känner mig som en bättre människa för att ni finns i mitt liv!
Eftersom jag förtjänar vänskap från så förträffliga personer som ni, så dubblas mitt egenvärde flera gånger om :-)

Puss på er!

onsdag, december 16

Jag hade fel!

Jag kryper till korset och erkänner; jag hade fel!

Göteborg är vackert även på vintern!
Tyvärr har jag inga bildbevis. Ni får tro mig på mitt ord.
Det är underligt att alla ljusinstallationer inte var klara till första advent, men nu är de på plats och det är sevärt.

Allt utom NKs julskyltning. Den blev inte bättre efter Lucia

Resan från vår västra pärla var dock inte lika trevlig som besöket.
Alla tåg från norr var en timme försenade och det var inget som blev bättre utmed resan. Det slutade med 45 minuters försening till Katrineholm och anslutande tåg hade redan gått. Extrainsatt buss som körde i 20 km/h efter en plogbil hela vägen till hemstaden fick vi nöja oss med.
När jag väl hade kört hem hade vi fått 10 cm snö som jag pulsade upp till huset genom. Klockan var då 23.

Imorse startade jag tidigt.
Tjugo över sex gick jag ut till garaget och hämtade skyffel och sopborste.
25 cm fin snö över hela tomten. 30 minuter tog det att skotta en väg till bilen, runt bilen och plogvallen framför bilen.

Och det snöar fortfarande...
Snokis och Krummitott som ska hem till mig ikväll...
Jag har ingen aning om var ni ska ställa er bil...

måndag, december 14

Just idag...

behöver jag bli uppiggad.

Kanske Kenta kan hjälpa mig?

Dagis har makten

Och när de kommer på att så är fallet, utnyttjar de den till max.
6:45 skulle alla barn vara på plats och ombytta och klara.
Kvart i j**la sju! På morgonen!
Och hela spektaklet skulle utspela sig utomhus!
Ombytta och klara betyder alltså att luciatågskläderna skulle vara utanpå overall, mössa och annat varmt som man tvingar på de små.

För att kunna få upp den lilla sjusovaren mutade jag henne med en dextrosol ("platta" som hon har döpt dem till), och det fick faktiskt upp henne förvånansvärt snabbt. Sen var det påklädning, tandborstning, ytterkläder och kronan på verket; överdimensionerat lucianattlinne och luciakrona på mössan. Hon såg ut som en stoppad korv. Med armarna rakt ut.
Stackars barn.
I bilen på väg till dagis fick hon knapra på ett äpple så att hon inte dog av svält, för jag förstod att frukost blir det först vi åtta-tiden.

Alla föräldrar och syskon står sedan ute på gården; förväntansfulla, frusna och stressade och väntar på det lilla tåget.
Vi har fått stränga order från föreståndaren (som vi aldrig träffat förut) att inte fota barnen under sången, för erfarenheten visar att de blir skrämda av blixtarna då och vill rusa till närmsta förälder och då upplöses tåget, så: Aja Baja, föräldrarna!

Äntligen hör man röster... Det är fröknarna som sjunger medan barnen vaggar fram, som de stoppade korvar de är, två och två och mumlar med i luciasången.
Det var 5 lucior, 70 tomtar, 20 pepparkaksgubbar och 1 stjärngosse (trollkar enligt honom själv).
De blev upplyfta på en bänk så att de skulle synas ordentligt och nu överraskas vi av nya julsånger så som "Blinka lilla stjärna" och "I ett hus vid skogens slut".

Äntligen har de sjungit klar (och det är ok att fotografera) så nu ska här fikas (20 kronor per vuxen) och lotteri för föräldrarna där högvinsterna är pepparkakshus som fröknarna har gjort.

Det var första gången för vår lilla familj att uppleva denna tradition. Vi har varit bortresta denna vecka varje år så jag såg verkligen fram emot att lilla fröken M skulle få delta nu.
Och hennes insats var bäst!!! Av alla! Enligt den opartiska mamman.
Men jag kan inte påstå att jag längtar eller ser fram emot nästa års lucia...

fredag, december 11

Pepparkakshus

Fredagsfikapratet kom in på samtalsämnet pepparkakshus idag.

Det verkar som att alla har något att berätta om just denna jultradition.
Om man inte lyckas köpa en färdig byggsats, kan man använda Finn crisp som substitut fick jag tips om.

Då kom jag att tänka på den här gamla godingen. Minns och njut :-)

Fredagsmys

Blev påmind om denna härliga tjej och låt på hamburgerrestaurangen (av alla ställen) igår.
Vill inte missunna er en liten flashback till tidigt 90-tal (eller när det nu begav sig).

onsdag, december 9

7 cm plus ben

Så har man varit på ultraljud. Och hjärtat slog. Puh!
En livlig liten rackare. Den här rörde sig mer under den timme som ultraljudet tog än lilla fröken M gjorde under hela graviditeten. Jag såg hur den förde handen till munnen flera gånger.
7 cm från rumpa till huvud och så lite ben på det. Det är ju ganska mycket barn, det. Vecka 13 är jag tydligen i nu och beräknat leveransdatum är 13 juni. En liten tvilling (vad nu det innebär. Har både en syster och en mamma som är tvilling, men de är inte särskilt lika.). Dessutom är jag övertygad att jag inte får gå hela vägen.
Orsaken till undersökningen var att ta fram risken för kromosomproblem hos barnet.
De räknar ihop min riskfyllda ålder med värdet från ett blodprov (som jag tog för några veckor sedan) plus spalten (en vätskeansamling i nacken som är extra stor på bland annat mongoloida barn just i dessa veckor). Har man en risk högre än 1 på 300 erbjuds man ett fostervattensprov som säkert kan avgöra hur det ligger till.
Min ålder ger en risk på 1 på 150 redan. Med blodprovet ökade min risk till 1 på 80. Ultraljudet var ok.
Nu har jag fått tjocka broschyrer att läsa igenom och en tid med en superbra läkare på fredag.
Måste nog prata igenom mina alternativ och hur mina andra kassa värden påverkar resultatet på det här. Och om ett fostervattenprov (som är en risk i sig och kan orsaka missfall och andra hemskheter) faktiskt visar att barnet har kromosomfel; vad gör jag då?
VAD gör jag då? BLÄ! Det finns lite att fundera på... Igen...

måndag, december 7

Sova

Sova! Vilket härligt tidsfördriv!
Att se sitt barn sova ger en skön tillfredställelse och frid djupt i hjärteroten.

Jag vet att jag inte är ensam om att kunna stå länge och titta på det fridfulla miraktlet som ligger och snusar i sin egen fantasivärld.

När lilla fröken M var liten (riktigt liten) så ägnade jag mer tid år denna energipåfyllande hobby.
Då fascinerades jag av att hon kunnde ligga i så konstiga ställningar men ändå ha det så bra.

Tillslut var jag tvungen att testa själv.
När jag gick och la mig hittade jag min favoritsovställning och istället för att krypa ihop (och vakna med nackont) så gjorde jag som min lilla fröken M; drog bak huvudet (och upp med hakan) tills det borde vara obekvämt.
Resultat: JÄTTESKÖNT! Sov som en prinsessa och vaknade utan besvär i nacken.

Tänk att man kan lära sig av de små innan de ens kan förmedla något med vilje.
Jag gör det fortfarande.
Både lär mig av henne och sover i en konstig ställning.

lördag, december 5

Om ni är i Göteborg...

...och är lite sugna på att få en sån där härlig julstämning i kroppen; förvänta er inte att få den genom att vandra på Avenyn.
Min mor var så spänd på att få visa mig hur fantastiskt Göteborg stad dekorerar, för förra året var det visst något i hästväg hur fint allt var. Hon känner nog att hon måste ta i, för vi är båda överens om att min hemstad är en riktig fena på det där oavsett högtid.
I år var det fattigt värre. Kanske mest eftersom förväntningarna var höga. Ett lätt duggregn gjorde inte saken bättre mer än jag blev glad i mössan utan alkohol. Jag har årets finaste mössa!

Själv såg jag fram emot NK's julskyltning. Har minne av att den ska vara fin.
Jo, pyttsan! Såg ut som att de inte hade någon budget alls för denna attraktion (läs misär) i år. Tydligen fick en femteklass ta vad som fanns i källaren från tidigare år och sätta ihop lite på måfå. Det var den bilden jag fick. Dessutom hade de eldrivna moment som var utplacerade på måfå och gjorde att Klas Klättermus verkade gå på speed när han bakade pepparkakor och godis med sin lilla fru och en höna och en tupp helt omotiverat satt och guppade i snön(?).
Små barn (skyltdockor) satt fastfrusna i vinterlandskapet också. I ivern att få en vintrig look så hade barnens kinder frostats så till den milda grad att de såg ut att vara utom all räddning.
Det enda roliga var en lemmelflock i sin håla där allt var guldsprejat, från lemmeldrottningen med överdimentionerad krona, till kottar och nötter (som antagligen representerade deras mat) och ett bling-bling-luciatåg gick genom storkammaren med stjärngossar och allt. Det var pimp-my-crib på högsta nivå och hade inget med resten av julskyltningen att göra, men mina mungipor åkte upp iallafall.

Annars var det fint att se Liseberg uppifrån Gothia hotels fina sky bar. Där åt vi överdimensionerade räkmackor, med RIKTIGA räkor, och drack Stenkullens goda mineralvatten. Det kan man handla för rikskuponger ;-) He he.

Vill också passa på att göra reklam för en underbar fisksoppa som serveras varje torsdag. Med hemgjorda pannkakor och allt.
För tillfället är jag sugen på fisk, mest hela tiden, och på östkusten erbjuds (med få undandtag) mest stekt, panerad fisk som varit fryst. Inget man går i gång på direkt... På min sida av Sverige är fantasin när det kommer till opanerad fisk ganska skral.
Men den här fisksoppan var krämig och vitlökig och det var flera olika sorters fisk i. Den saknade saffran och musslor, men det gjorde inte jag.
Vill ni nu njuta av denna (för mig) himmelska mat så tar ni er, nästa torsdag, till Karins i Gårda på Gårdatorget 1.

onsdag, december 2

Första avklarad...

...nu är det bara 196 sprutor kvar.

Jag satt länge med den i handen och siktade på magen innan jag lyckades skramla ihop tillräckligt med mod för att trycka in den.
Men efteråt så var det inte så farligt.
Det gäller nu att inte ha en massa sprutor drällandes här hemma så att lilla fröken M snubblar över dem. Varken nya eller använda.

Är mycket förvånad över att man slänger sprutor bland vanligt hushållsavfall.
"Det gör alla diabetiker" säger sköterskan. Jaha. Inte ska väl jag vara sämre än de.

Nu ska jag jobba i Göteborg några dagar så jag pausar lite på bloggfronten.
Kram kram.

Sprutor

Jaha. Det var tydligen oundvikligt.

Min gravid-läkare ringde hem till mig igår kväll och sa att hon tagit upp mitt fall med experter på Huddinge sjukhus och visst behöver jag sprutorna med blodförtunnande. Plus pillren som jag redan käkar.
Dessutom tillägg med både B-vitamin och folsyra.
"De första 20 veckorna är viktigast så vi måste sätta igång omedelbart." Det betyder att jag ska träffa henne i eftermiddag så att vi kan gå igenom hela proceduren tillsammans.

Och jag som inte vill titta när jag får sprutor eller lämnar blod. Det är ok att de sticker mig, bara jag slipper se det tunna metallröret gå in i min hud. Blä!

Och nu måste jag göra det själv varje dag.

Känner mig lite låg efter gårdagens attack från fadren och influensasprutan jag tog i måndags (jag tillhör ju en riskgrupp) och så nu det här.

På något sätt så ska ju lilla fröken M slippa se mig ta sprutor, så att hon inte behöver bli orolig. Det löser jag nog.
Jag är verkligen inget vidare på att inte klaga, men denna blogg är min ventil så att min närmsta omgivning slipper ta allt depp hela tiden.